kreativitet
motivation
vad är det?
motivationens betydelse för inlärning
lekens betydelse för motivationen

forskningens kreativa och lekfulla sida
utforskandet
skapandet

En märklig text har jag ramlat in i ikväll...

..med insprängda stycken om hur psykoanalysen och den fjärde produktionsfaktorn
begäret/lusten. Någon nämnde tilliten som en fjärde produktionsfaktor förutom jord, arbete och kapital och jag gillar verkligen motsägelserna mer än det som bekräftar det redan förgivettagna.

Jag förstår inte allt jag läser första gången men att här finns nåt som
handlar om hur psykoanalysen via Lacan kan användas i dag (när psykoanalysen
i princip är dödförklarad ).. och detta i ett sammanhang där jag inte trodde mig stöta på sådana tankar..

Jag blir glad när någon annan läser texter åt mig på detta vis.. författaren heter
Slavoj Zizek och en enda av hans böcker finns översatt till svenska. Zizek introducerar
begreppet
alienationens etik
avhandlingen som finns att scanna i sin helhet via LIBRIS
kommer från KTH och handlar om lack och lastbilar... typ.

http://libris.kb.se/bib/10680687

en konkretisering närmar sig

förhoppningsvis kommer jag kunna hänga på och läsa forskningsmetodik till våren, det ser ljust ut. Uppsatsplan är en del av metodkursen vilket gör att det än mer finns förutsättningar att få något gjort. En tanke är att den litteratur som skall läsas in för metoden likaväl blir en grund för min uppsats, en litteraturöversikt av hur epistemologiska frågor och kanske forskningssociologiska frågor behandlas inom BI.

vad handlar det om egentligen?

legitimering, konstruktion av ett ämne, markering av vad som hör hit och vad som inte hör hit. makt naturligtvis och så ansvar som går hand i hand eller är andra sidan av myntet. Många på min arbetsplats har och tar ansvar men har lite inflytande. En hel del andra har och tar makt men tar inget ansvar.

Kan man formulera sig kring detta med vikten av att veta sin roll som bibliotekarie i förhållande till forskaren. Det betonades i paj-projektet som västentligt. Varför får inte bibliotekarien lägga sig forskningsområdet för att bli framgångsrik i sin roll som kontaktbibliotekarie? Det undrar jag. Är det ens möjligt att INTE någon gång ha uppfattningar om vetenskapsområdet? Och jag skulle gärna vilja veta varför det inte är tillåtet. Ur bibliotekets perspektiv och ur forskarens. Brukar inte bibliotekspraxis vara ett område som alla uttalar sig om?

Jag uttalde mig lite drömmande om att kunna ägna sig åt att skriva på heltid. Varpå forskaren säger: Det vilar ett ANSVAR över det där.. jo, jo. Visst är det så svarade jag, det är sant. Och han tröstar mig med att den uppgift jag utför är betydelsefull för organisationen. Ack, ja. Som om vi inte redan är jävligt medvetna om vilken nyckelroll vi spelar men som vi varken har betalt för eller som belönas på annat sätt. Jag förstår varför bibliotekarierna på högskolor och universitet med tiden blir blassé och ointresserade av organisationens mål. Vi är ofta den mest initierade gruppen och vi är så flexibla och förstående och redo att hjälpa.

nytt spår

Kontaktbibliotekarier - nytt innehåll i yrket (17)av Helena Wedborn
Att arbeta med forskare - referat från en träff på Södertörns högskola (23)av Michal Bron Jr, John Maule & Maria Norberg 2005 Infotrend Volym 60, Nr 1

Hur ska jag få ihop ett vettigt uppsatsämne?

Hur ska jag få ihop ett vettigt uppsatsämne?
metaperspektiv på någonting i min vardag.
1. den sociala dimensionen (vid Ekonomihögskolan eller vid Mälardalens högskola) av kunskap och hur kunskap "blir till" i förhållande till målen?
2. användarundervisningens metanivåer - se sundin o kulthau
och informationskompetensbegreppet - en kritisk ansats kanske
3. handledningens metanivåer
4. ämnenas disciplinens självförståelse ocskå metaperspektiv på hur foretagsekonomerna skapar kunskap.
5. hur hylluppställningarna krockar med verklighetens och dagens verksamhet
att fundera på den sociala indelningen av kunskapen inom disciplinen (självförståelsen) och dokumentens indelning från något annat perspektiv. Vilket är det andra perspektivet? Jag är så hemmablind redan att jag inte förmår att upptäcka/avtäcka någon metateoretisk förståelse av ämnesindelningen. Den traditionella klassifikationen är för mig helt passé och inte intressant att jämföra med institutionens självbild av sina ämnen. Jag avskyr bibliometriska studier.

Om webbaserad användarundervisning

Onsdagen den 28 september talade Olof Sundin på temat

Webbaserad användarundervisning för informationskompetens (PPT)

"Artiklar, seminarier och konferenser om informationskompetens sköljer över oss i de nordiska länderna sedan några år tillbaka. Budskapet är att biblioteken har en viktig roll i användarnas lärandeprocesser genom att bidra till att utveckla dessa användares informationskompetens. Men biblioteks eller bibliotekariers förhållningssätt till informationskompetens är inte självklara och kan sålunda se olika ut. I presentationen redovisas en nyligen genomförd studie av 31 nordiska akademiska biblioteks webbaserade användarundervisning för informationskompetens. Fyra förhållningssätt till informationskompetens presenteras: ett källorienterat, ett beteendeorienterat, ett processorienterat och ett kommunikativt orienterat förhållningssätt. De fyra förhållningssätten skiljer sig åt beträffande hur de relaterar till fenomen som t ex användare, information och informationssökning. En fråga som kommer att diskuteras är hur vi i större utsträckning kan se informationskompetens som disciplin- och kontextberoende. "

källa: http://www.lib.chalmers.se/konferenser/chals2005/#2
Sidan uppdaterad oktober 2005. besökt 2006-03-16

Nya intryck

Att vetenskapsteori är en fruktbar grund för en magisteruppsats erfor jag i dag. Vetenskapsteori som ansats för fältet som går under benämningen kunskapsorganisation inom LIS.

Kollade upp Birger Hjörlands prisbelönta artikel och hittade en livbåt kring frågorna som jag bokmärkt.

Dessutom lite tal om psykoanalys och psykologin som ingång i vetenskapen samt hur Foucault såg på psykoanalysen.